Lagstiftningar offshore
Utveckling:
Skatteparadis, föregångaren till dagens moderna finanscentrum offshore, har ett brittiskt ursprung. De skapades för att skydda tillgångar från ekonomiska osäkerheter under andra världskriget.
I början var skatteparadisens viktigaste uppgift att hantera tillgångarna åt förmögna familjer, detta gjordes av privata bankmän i skattefria miljöer. Motivet för öarna som etablerade sådana centrum var ekonomiska, för att skapa goda lokala arbetstillfällen. Tidiga pionjärer var kanalöarna Jersey och Guernsey nära Normandiekusten, och Bermuda mitt i Atlanten. Idag har finanscentrum offshore sex av världens tolv största bankcentrum som involverar företagsfinans samt individuella investeringar. De utländska investeringarna i Japan ($960 biljarder), USA ($740 biljarder) och Frankrike ($510 biljarder) har nu mindre inflytande än den kombinerade styrkan från Kaymanöarna ($520 biljarder), Luxemburg ($485 biljarder), Hong Kong ($450 biljarder), Schweiz ($450 biljarder), Bahamas ($420 biljarder) och Singapore ($400 biljarder).
Expansion:
Företagsfinansieringar i offshorecentrum har utvecklats till en stor industri. Offshorecentrum är för många företag oumbärliga för deras expansion in i nya marknader, på grund av de fördelaktiga reglerna. Till exempel dominerar offshorecentrum redan internationella aktiviteter som fartygsindustrin, finansiering av flygplan och försäkringar.
Nästintill en miljon offshoreföretag har startats bara det senaste decenniet och många världsledande företag har operationer i minst ett offshorecentrum. Några exempel inkluderar IBM och Microsoft i Dublin; Orient Express och American Airlines i Bermuda; De Beers i Isle of Man; och GE och CNN på Cypern. Världens ledande institutioner har alla expanderat deras service offshore, dessa inkluderar Chase Manhattan, Citibank, Goldman Sachs, Fidelity Funds, Charles Schwab, Rothschild, Royal Bank of Canada, Deutsche Morgan Grenfell, Credit Suisse, Lloyds Bank, Barclays Bank och Bank of America.
Ökad tillväxt:
Offshoreindustrins expansion ökar snabbt. 1995 hölls $5 triljoner i offshorecentrum av förmögna individer, företag eller institutioner via bankkonton, eller diskret (exempelvis via truster) eller investerat i offshorefonder. Bankkonton och fonder offshore beräknas för närvarande ha mer än $1 triljon var.
Ökade möjligheter:
Offshoreaktiviteter inkluderar fortfarande skatteplanering genom användandet av legala mekanismer för att eliminera eller skjuta upp skatter på inkomst, förmögenhet, vinster och arv. Dock, den huvudsakliga funktionen som offshorecentrum fyller idag är inte längre att minimera skatter eller för att slippa undan myndighetskontroller. De har nu spjutspetskompetens inom investeringar, företagsfinansieringar, truster, försäkringar. Deras lagstiftning är bland de första att erbjuda unika företagsstrukturer. Samtidigt uppfyller de fortfarande den viktiga funktion att skydda från konfiskation, sanktioner och skatteövergrepp.
Specialisering:
Det finns stora variationer mellan servicen som finns i olika offshorelagstiftningar, och det är inte längre helt enkelt att bestämma platsen för sina investeringar. Till exempel, graden av specialisering som har utvecklats i Bermuda inom försäkringar är enorm, medan i Luxemburg, Dublin och Guernsey är de spjutspetskompetens inom fondförvaltning och på Jungfruöarna är det företagsregistreringar. Geografiskt fokus är en annan faktor. Offshorecentrum i karibiska havet specialiserar sig på kanadensiska och amerikanska behov. Brittiska offshorecentrum koncentrerar sig mer på det brittiska samväldet, Cypern fokuserar på östeuropeiska länder och så vidare.
Public image:
Offshoreindustrin är ofta porträtterat i media som en hjälpande hand för illegala verksamheter och skatteflykt. Denna notering är missledande och förlegad.
Trender:
Det är viktigt att förstå att offshoreindustrin utvecklar sig från att bara tillhandahålla service till institutioner och de allra rikaste till att få ett mycket bredare spektrum för mindre företag och privatpersoner genom truster och annan investeringsservice.
Offshoreindustrin söker nu aktivt efter mindre investerare och formeringen av offshoretruster och offshoreföretag bokstavligen exploderar.
Utvecklingen av offshorefonder:
Den enorma ökningen av fonder i industrin, mer än $1 triljon är investerat i fonder offshore, betyder den har börjat konkurrera med fondindustrin i USA. Detta är ett bra exempel på att offshoreindustrin har blivit vanligare och vanligare. Luxemburg är det land som mest håller på med offshorefonder, det är nu världens fjärde största investeringscentrum. I sinom tid kommer offshorefonderna till och med växa sig större än de största nationella centrumen som inte har offshorelagstiftning. Det är helt enkelt en bra strategi i en växande global ekonomi att investera i instrument med högre avkastning och skattefördelar och som inte har inte några gränsöverskridande hinder. Behovet att investera i utvecklingsländer driver upp tillväxten av offshorefonder ännu högre.
Genom partnerskap och lydandet av brittiska trustregleringar kan nu offshorefonder rutinmässigt bli marknadsförda i de flesta europeiska, brittiska och industrialiserade länderna i Asien. Publika offshorefonder blir fortfarande inte sålda i USA eftersom deras sponsorer inte väljer att gå igenom den svåra SEC-registreringen. Ironin är att samma fondförvaltare i USA som hanterar nationella fonder (som exempelvis Aetna, Chase, Citi, Fidelity, Lazard, Morgan Stanley, Templeton) hanterar samma typ av fonder offshore. Detta oftast till bättre avkastning. Amerikaner investerar dock i privata fonder som har en gräns på 100 amerikaner per fond (SEC kommer kanske att ta bort den här regeln). Många sådana fonder erbjuds på Kaymanöarna.
Mindre regleringar:
Friheten från strikta regleringar är en sak som attraherar investerare till offshorecentrum och orsaken till det är att banker, försäkringar och fartygsregistreringar har blivit en grundpelare i offshoreindustrin. Ytterligare, offshorecentrum tillåts ofta att använda diversifieringsstrategier som vanligtvis inte tillåts. För företag där regelverket i deras eget hemland har blivit en stor börda blir ofta attraherade av det mer fria regelverk som offshoreindustrin kan erbjuda. Till exempel om ett företag eller privatperson blir nekad till att investera i obligationsindustrin i hemlandet så kan amerikanska och japanska banker lösa problemet genom offshorestrukturer.
En ny våg av finansiella instrument kommer till offshoreindustrin av samma orsaker. Detta inkluderar hedgefonder, vanliga fonder, skuldinstrument, eurodollarhandel för att bara nämna några.
Globala investeringstrender:
Koncentration av aktiemarknader i de största industrialiserade ekonomierna minskar eftersom aktiehandel som lyder under andra lagstiftningar än de traditionella expanderar likväl i industrialiserade länder likväl som i utvecklingsländer. Resultatet är ett ökande behov från institutioner och privatinvesterare som vill diversifiera deras portföljer. När de upptäcker hur enkelt det är att handla via ett offshorecentrum kommer efterfrågan att öka ytterligare. Hotet av ökande inhemska regleringar allteftersom EU utvecklas och Kina övertar Hong Kong, har fått intresset för offshoreprodukter att ökas ännu mer. Liberalisering eller till och med övergivna restriktioner av valuta i många afrikanska och latinamerikanska länder har fått intresset för offshoreprodukter att återigen öka.
Skydd från skatteövergrep:
Ett annat tillväxtområde inom offshoreområdet är kapitalskyddstruster som skyddar från orimliga kapitalattacker inom lagens ramar, något som händer allt för ofta i exempelvis USA. Genom att göra det enkelt för privata investerare eller företag att etablera kapitalskyddstruster som lyder under offshorelagstiftningar kan detta med några av de mest avancerade lagar ge större säkerhet. Lagarna finns där och servicen finns där. För att det ska bli ännu vanligare behövs bara mer kunskap av vilka fördelar som finns att tillgå och större access till servicen, något som i dagsläget sker.
Summering:
Tillsammans ger dessa trender unika tillfällen för substantiella avkastningar i en marknad som fortfarande är relativt okän
